Under fasaden finns en spricka.

den sitter djupt inne och så blir du rädd, samma för dina nära.

Ni tittar först hur djupt det egentligen sitter, sen försöker ni komma fram till en lösning,

Men när sprickan och djupet blir ännu större och djupare så försvinner dom.

Istället för att vårda och ta hand om sprickan så flyr dom- för det är enklare än att verkligen finnas där när hela fasaden ramlar ihop.

Min familj är så jävla trasig och jag tycker synd om min mamma. Allt hon får utstå hela tiden..

Idag bröt helvetet lös. Min syster får ett utbrott och sårar våran mamma något oerhört så jag vet ärligt inte om detta går att reparera nu?

Våran mamma ger alla hur många chanser som helst och tål mycket men även hon har ju en gräns och jag tror den är nådd nu.

Jag tror hon kommer förlåta när min syster förbättrat sig, fått medicin men inte före det. Detmåste hända något nu för annars orkar inte mina föräldrar något mer.. man ger upp.

Stackars goa mamma..om du bara visste hur mycket jag älskar dig! Hur arg jag blir då syster säger så om dig.. vill ge dig allt du förtjänar.

du är värd så mycket mer än skiten min syster spyr ut från sin mun, eller skiten din man gett dig under erat förhållande. Och skiten jag gav dig under många år.

Förlåt kära mamma, jag önskar att vi inte alla vore så trasiga.

Förlåt